Att älska Jesus är att älska Guds Ord
Ur inledningen:
tack gode Gud finns det än idag bra rörelser, och EFS är en sådan och många församlingar, inte minst inom EFS, men den som är andligt vaken ser att idag rör sig många rörelser och församlingar åt helt fel håll. Och då måste jag komma ihåg att ytterst sett tillhör jag ingen rörelse, jag tillhör inte ens en viss församling, utan ytterst sett tillhör jag Jesus Kristus. Och Uppenbarelseboken säger att vi ska följa Lammet vart det än går, så om den rörelse eller den församling Du tillhör går åt ett håll, och Lammet, Jesus, åt ett annat, då ska Du följa Jesus. Det spelar inte någon roll hur bra den rörelsen eller församlingen var för tio år sedan, för Din yttersta lojalitet är hos Jesus. Det är Jesus Du följer, inte en församling eller en rörelse.
Att älska Jesus är att älska Guds Ord
I Johannes står det: i begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud och Ordet var Gud. Bibeln säger att Jesus är Ordet, att Ordet är Gud, och därmed är Guds Ord och Jesus densamme. I Uppenbarelseboken 19 står det om Jesus när Han kommer tillbaka att Han var klädd i en mantel som var doppad i blod, och det Namn Han har fått är Guds Ord. Jesus är Guds Ord.
Och Vi tror inte bara på Jesus, vi älskar Jesus. Och vi älskar Jesus för den Han Är, och Jesus är värd att bli älskad. Vi älskar Jesus för Hans oändliga Nåd, Hans godhet och kärlek. Vi står häpna inför och mållösa inför Jesu Härlighet, Skönhet, Ära och Majestät, och vi bävar och darrar inför Jesu Makt och Kraft, styrkan i Jesu Högra Arm, och vi fruktar vår Gud, ty Jesus är Helig. Vi ska inte vara rädda för Gud, men vi ska frukta och respektera Gud. Det är två olika saker.
För vår Gud, Herren, är värd att frukta och vi har förlorat så mycket gudsfruktan inte bara i vårt samhälle, utan även i vår kristenhet. Jesus är ofta bara en snäll liten kompis. Jag har själv mycket att lära på det området, så jag har bett en tid nu: Jesus, utgjut en ande av gudsfruktan i mig.
Och nu på söndag kväll när jag bad så liksom öppnades mina andliga ögon. Konrad, det är ju Gud jag har att göra med. Det är ju till Himmelens Gud jag ber, och Gud ser mig, varje steg, varje tanke, varje bön, och inte bara Gud, utan kanske hela himlen ser mig hela tiden. När jag ber nalkas jag Herren Gud, som kan få planeter att ändra kurs, Honom som lät solen stå stilla när Josua och Israel stred mot Amoreerna. Jag ber till Honom som myriader av väldiga änglar står runtomkring i himlen, och ständigt ärar, prisar, lovar och upphöjer, dag och natt. Och de änglarna har gudsfruktan, tro mig, de änglarna fruktar Herren Gud mer än vi gör, men är samtidigt långt, långt, större och mäktigare än vi är, hur mycket mer borde då inte jag frukta och respektera Gud, inte bara min Skapare, utan hela Universums Skapare och Herre. Vårt land, vårt folk, vår kristenhet, och jag själv, behöver återigen be att få gudsfruktans ande över oss.
Ty över dem som fruktar Gud förblir Hans nåd, Han välsignar dem, och som en far förbarmar sig över sina barn, så förbarmar Sig Herren över dem som fruktar Honom. Ty så hög som himlen är över jorden, så väldig är Guds Nåd över dem som fruktar Honom. När vi fruktar och älskar Gud så blir Guds Nåd som en väldig båge över oss. Gudsfruktan är inte bara en rimlig reaktion på en väldig, väldig Gud, som Herren är, utan gudsfruktan är också en vinning. Inte i pengar, men i nåd, i främst andliga välsignelser, men även jordiska, och i Guds beskyddande Hand. Guds Nåd är som en väldig sköld runtomkring dem som fruktar Herren.
Men vi ska INTE vara rädda för Gud. Nästan varje gång Gud visar Sig för en människa, så är det första Gud säger: frukta icke, i betydelsen “var inte rädd!” Därför att den första reaktionen hos människan när Gud uppenbarar Sig, det är att hon blir rädd, och det vill inte Gud, för Han är god, Gud är vår vän, och när vi är rädda så försvåras vår kontakt med Gud, utan vi ska vara frimodiga. Var inte rädd för Gud, men frukta Honom, ha en djup respekt för Honom.
Men Jesus älskar oss också, det får vi inte heller glömma bort. Jesus älskar oss långt mer än vi kan förstå här på jorden.
och vi älskar Jesus. Jesus vill att vi fruktar Honom, men Jesus vill nog ännu mer att vi ska älska Honom.
Jag vill bli älskad av Jesus och människor främst för vem jag är, inte för vad jag gör. Och Jesus har samma önskan, att vi först och främst älskar Jesus för Vem Han Är. Vi tackar Jesus för Hans goda gåvor, för Guds välsignelser och Jesu mirakler i våra liv, men vi tackar, prisar och ärar Jesus främst för Vem Han Är och tackar för Hans Nåd.
och vi älskar Jesus främst för vem Han Är. Det är så Jesus vill bli älskad.
Jesus sa i Johannes 14: om någon älskar Mig, bevarar han Mitt Ord. Jesus säger i Johannes 14 att ett tecken på kärlek till Jesus är att bevara Hans Ord och hålla Guds bud. Att bevara Hans Ord betyder nog många saker, dels att lägga det på minnet, men inte bara det, utan även att se på Guds Ord som något dyrbart, värdefullt, att vi ser på de Ord Jesus har talat som en skatt i våra hjärtan.
Och eftersom Bibeln säger att Jesus är Ordet, så innebär det att när vi älskar Jesus så älskar vi Guds Ord. Och att älska är i mångt och mycket att lyssna. Dietrich Bonhoeffer, en tysk präst, sa: kärlek till min broder börjar med att jag lyssnar till honom, och kärlek till Gud börjar med att jag lyssnar till Hans Ord.
Att lyssna är ett tecken på kärlek, och att inte lyssna på sin medmänniska kan vara ett tecken på stolthet, arrogans, högmod, och bristande intresse och kärlek för min medmänniska. Om jag kommer till Er och Ni inte lyssnar, så skulle jag nog inte känna mig älskad, uppskattad och respekterad. Men att lyssna är ett tecken på kärlek, och att lyssna till Jesus är ett tecken på kärlek till Honom.
Och Jesus älskar när vi kommer till Guds hus för att få höra Guds Ord. Jag minns min hunger och törst varje gång jag gick till Klara kyrka under min omvändelse 2005/06, hur mitt hjärta brann av längtan att få vara med Jesus, dels att lovsjunga Honom, men ännu mer att få höra Hans Ord. Jag satte mig ner i kyrkbänken med en inre längtan: idag ska jag få höra Guds Ord!
Jesus älskar alla människor, men de som väljer att som Maria sitta ner vid Jesu Fötter för att lyssna när Han talar, det är det hjärta Jesus verkligen älskar och Jesus kommer att ge en sådan människa så mycket kärlek och andliga välsignelser. Jesus kommer att fylla Dig med Sin kärlek, glädje och frid, Sin Gode Helige Ande.
Se framför Er en bild av Maria där hon sitter ner vid Jesu Fötter. Maria sitter stilla ner vid Jesu Fötter, och bara väntar på att Jesus ska öppna Sin Mun och börja tala. Hon sitter full av frid, hon lyssnar uppmärksamt. Hon är fylld av kärlek till Jesus, och hon längtar att få höra Jesus tala, Orden som kommer från Jesu Mun är som honung för Marias hjärta och själ. Maria är som en tvättsvamp, hon lyssnar ivrigt och hennes hjärta säger: Jesus, jag älskar att lyssna till Dina Ord! Sluta inte tala! När Du öppnar Din Mun, Jesus, så är det som om himlen öppnades över mig! Maria är så förälskad i Jesus, hon vill vara med Jesus hela tiden. Och att vara med Jesus är att lyssna till Hans Ord.
För När jag läser Guds Ord så umgås jag med Jesus. Ja, vi gör det också i bön, men kanske ännu mer när vi läser Guds Ord. Att lyssna till Guds Ord är att älska det, och att lära känna Guds Ord är också att älska det. I Bibeln är orden “älska” och “känna” synonymer, till och med mellan man och hustru. Abraham kände Sara, och hon blev gravid. Och på Den Yttersta Dagen ska Jesus säga till många som gjort tecken och under i Jesu Eget Namn: Jag har aldrig känt Er. Så att älska Jesus är också att lära känna Jesus, och vi lär känna Jesus när vi lär känna Guds Ord.
Jesus sa att de Ord Han talade var Ande och Liv, så när jag lyssnar till Jesu Ord, så händer något med min inre människa. Jag får nytt liv, ny styrka och kraft, jag fylls av Jesu kärlek och Guds Ande. Hebreerbrevet säger att Guds Ord är levande och verksamt, skarpare än ett tveeggat svärd och tränger igenom så att det skiljer själ och ande åt. Min inre människa formas och omskapas när jag läser Guds Ord så att jag blir mer lik Jesus Kristus. Om det inte var vad Guds Ord säger, så skulle det låta som högmod, men vi kristna är kallade att steg för steg bli mer och mer lika Jesus Kristus i vår personlighet. Och Guds Ord kommer att påverka mig, fylla mig, korrigera och leda mig, överbevisa mig om synd och uppmuntra och styrka mig. Guds Ord förvandlar mig.
Och när vi hör Guds Ord så växer vår tro, eftersom tron kommer av predikan, tron kommer av att vi hör Kristi Ord. När vi hör Guds Ord så skapar Jesus tro i våra hjärtan. Tron kommer inte genom min ansträngning, inte genom att jag jobbar upp en tro och försöker övertala mitt hjärta att tro. Nej, tro är något som väcks till liv i mitt hjärta av Jesus när jag hör Guds Ord.
Och det finns ingen starkare kraft i Universum än Guds Ord. Det står att Jesus uppehåller allt med Sitt Mäktiga Ord och Jesus sa: himmel och jord ska förgås, men Mina Ord ska aldrig förgås. Om Du bygger Din tro på Jesu Ord så kommer Du aldrig att förgås. Och när prövningar kommer, så kommer Du att tacka Gud för den tid Du ägnat åt Guds Ord, för då kommer Du inte att skakas så lätt, eftersom Jesu Ord aldrig kommer att kunna skakas omkull.
Jesus säger i Matteus 7 att de som byggt sitt hus, dvs sin tro och sitt liv, på lös sand, de kommer att svepas med av stormen, och jag tror att det bla betyder att om Du byggt Din tro på känslor och andliga upplevelser, då riskerar Ditt hus att falla. Den grunden är inte stark nog.
Men om Du bygger Ditt hus, Din tro på Klippan, dvs på Jesus Kristus, på Guds Ord och på Golgata kors, då kan stormen komma, vinden kan blåsa, men det kan inte skaka omkull huset. Därför att det Jesus gjorde på Golgata, det har redan skett i historien, för 2000 år sedan, och det kan aldrig omintetgöras. Bygg på stengrunden.
David Wilkerson sa: Jesus kom inte till jorden för att vi skulle tro på Hans mirakler och underverk, utan för att vi skulle tro på Hans Ord.
Jesus kom främst till jorden för att ge Sitt liv på korset och för att tala Ord som skulle föda människor på nytt och föra till frälsning, in i Guds Rike och himlen. Jag har fått vara med om många andliga erfarenheter av Jesus, genom Guds Nåd har jag fått mycket starka uppenbarelser och möten med Jesus Kristus, och även sett underverk, och jag vet att Jesus kan göra vad som helst, men jag kan inte bygga min tro på det. Och vid dessa tillfällen har andliga känslor, som både glädje och kärlek, formligen flödat över, men känslorna, även andliga sådana, och uppenbarelser, även från Jesus, de kommer och går. Men Guds Ord, korset och Golgata, det består. Det kan inte rubbas, inte försvinna.
Sven Reichman sa att Jesus hade problem med dem som kom till Honom mest för att se Honom utföra ett underverk eller göra ett tecken, istället för att vara i Jesu sällskap, lära känna Honom, lyssna till Hans Ord. I västvärlden idag kommer ganska så få till Guds hus för att få höra Guds Ord. Många kommer för att få andliga och känslomässiga kickar och upplevelser, för att se under och tecken, andra för att få höra en dikt eller lite fiolspel, men få kommer med ett hjärta som säger: idag, Jesus, idag vill jag få höra Dig tala till mig, jag vill få höra Guds Ord, som jag älskar och törstar efter. Förr sa vi i svensk kristenhet: Du älskar inte Jesus mer än Du älskar Hans Ord, och jag säger amen. Att höra Guds Ord är det mest centrala i vår tro, så Ordets förkunnelse bör alltid vara det mest centrala i gudstjänsterna och orsaken till att vi kommer till Guds Hus.
Tack gode Gud finns det undantag, och EFS är en rörelse byggd just på kärlek till Guds Ord, och man har väl delvis kopplingar till läsarrörelsen, där man läste och läste Guds Ord, och när jag gick på Johannelund så fick jag underbar, bibelförankrad undervisning. Om EFS håller fast vid den linjen så kommer den att bestå och fortsätta bära frukt.
Och Rosenius hade ju en teologi som betonade Ordet, Ordet och återigen Ordet. Jag kom till tro såklart genom Guds Nåd, genom Guds Ande, genom Herren Jesus Kristus och mammas förböner och suverän andlig vägledning på Sankta Klara kyrka i Stockholm, men Rosenius utmärkta bok “Vägledning till frid” var också en avgörande faktor i sammanhanget. Och där sätts Ordet, Golgata och Jesus i centrum.
Och jag blev ledd av Guds Ande till Klara kyrka, och där fick jag själv vara med om flera mäktiga andliga uppenbarelser och ingripanden, Jesus uppenbarade Sig på ett både kraftfullt och mycket påtagligt sätt, jag fick både se Jesus och känna Jesus röra vid mig, ofta under lovsång och bön, och många andra människor fick också mäktiga möten med Jesus på Klara kyrka. Men ändå var det som om man inte talade så värst mycket om detta, utan det man citerade var Guds Ord! “Jesus sa”, och “det står skrivet” var ord man ofta hörde där. Det som stod i centrum på Klara var Jesus och Guds Ord.
Jag glömmer aldrig en förmiddag på Klara med bön, fasta och lovsång, och Jesus berörde mig på ett mäktigt sätt under lovsången. Hasse Hernberg, en underbar broder med en unik smörjelse över sig som hade lett lovsången och sett vad Jesus gjorde, sa efteråt när vi samlades till bön: trots alla andliga erfarenheter och uppenbarelser vi får så är det detta vi bygger vår tro på! Så höll han upp Guds Ord och hela hans ansikte lyste av seger, tro och Helig Ande. Jag glömmer det aldrig.
Det finns en stor andlig fara i att delar av vår kristenhet börjar jaga efter andliga upplevelser, kickar och känslor, och de glömmer nästan helt att lyssna till vad som förkunnas i dessa sammanhang, om det stämmer med Guds Ord, utan de talar om hur mäktig den andliga atmosfären varit och hur det kändes, och om det skedde under och helanden. Det finns en stor fara i denna tendens eftersom att även den onda andevärlden kan ge starka känslor och skapa både starka krafter och atmosfärer, och den onda andevärlden kan faktiskt också göra under och tecken, till och med i Jesu eget Namn. Detta säger Guds Ord, Jesus själv i Matteus 7:13-23, läs själv om Du inte tror mig, och det säger även min egen och många andras erfarenhet, jag har sett det själv. Om Ordet inte ställs i centrum, om vi inte frågar oss om det som sägs stämmer med Guds Ord, ja, då kan vi faktiskt hamna precis hur galet som helst.
Ordet allena, skriften allena, sa Luther, och Rosenius var inne på samma spår, och jag är på samma linje. Guds Ord hjälper oss i vår andliga urskiljning. Visst, det finns en särskild nådegåva som kallas gåvan att skilja mellan andar, och den har jag fått, men när jag känner något så går jag inte bara på vad jag känner, trots gåvan, utan jag går till Guds Ord och frågar mig: stämmer det jag känner med Guds Ord? Och sen frågar jag: stämmer det med klassisk, sann teologi, tex Rosenius? Och sen avslutar jag att fråga något trossyskon med samma gåva vad de anser. Så gör jag i de flesta fall, iaf när jag prövar grundligt, men vad jag alltid först gör är att kolla: stämmer det jag känner och anar här med Guds Ord? Guds Ord är sanning och det enda som ytterst får avgöra varje fråga, och då gäller summan av Guds Ord. Bibeln säger självt: summan av Guds Ord är sanning.
DärFör att Med en enda vers kan Du bevisa nästan vad som helst. Psalm 137 säger: salig är den som griper Dina späda barn och krossar dem mot klippan, och då sa Carter Conlon, David Wilkersons efterträdare, som precis som jag gillar vad jag kallar för andlig humor, i en predikan: jag kan inte läsa psalm 137 på söndagsmorgonen och och känna: jag skulle verkligen idag vilja få krossa några spädbarn mot klippan, och sen gå till Guds Hus och säga, wow, jag och Jesus är verkligen på samma våglängd idag! Vi vill båda idag få krossa några spädbarn! Idag är jag en man efter Guds hjärta, precis som kung David! Nej, vi måste basera vad vi säger på allt Guds Ord, inte en vers, annars kan det också bli helt tokigt.
Idag i vår kristenhet läser vi många böcker om Bibeln, men vi läser inte Bibeln självt så mycket. Sk kristen uppbyggelselitteratur är bra, iaf om Du går ca 75-150 år bakåt i tiden. idag är väldigt mycket andefattigt, ljumt, och ofta direkt vilseledande. Men bakåt i tiden, som Rosenius, Mangs, Luther, DL Moody, Bonhoeffer mfl, det är bra andlig mat, men kan och får aldrig ta Bibelns plats. som Luther sa: Skriften Allena, Så läs Guds Ord mera.
Och om Du lyssnar idag och tänker: älskade Jesus, Konrads predikan gör mig förskräckt, jag älskar inte Ditt Ord som jag borde, jag läser det knappt, så döm inte Dig själv, för det gör inte jag, och inte Jesus heller. Men Jesus var full av nåd och sanning, en underbar kombination, så gå till Jesus och säg som det är, för Gud älskar ett uppriktigt hjärta, så säg sanningen: Jesus, jag älskar inte Ditt Ord som jag skulle önska, men hjälp mig, ge mig mer kärlek och längtan efter Ditt Ord!
och då är Jesus full av nåd, och säger: Mitt älskade barn, Jag vet det redan, men Jag är glad att Du bär fram det till Mig och Jag ska ge Dig svar på Din bön, Jag har hört den. Jesus älskar en sådan bön.
Och Rosenius lär att så länge Du är lite lagom missnöjd med Ditt andliga liv, då är det ingen större fara. Du säger i Ditt inre: jag är inte som jag borde vara, jag älskar inte Dig Jesus som jag borde, älskar inte mina medmänniskor som jag borde, då visar det bara att Guds Ande ännu verkar i Dig och driver Dig till Kristus. Nej, det verkligt farliga tillståndet är när man är nöjd med sig själv, då blir det som Laodicea: jag är rik, saknar inget, men Jesus såg något helt annat. Den som är helt nöjd med sig själv, inte ser fel och brister i sitt andliga liv, är ofta ljum.
Till och med Paulus sa sig ännu inte blivit fullkomlig, utan han jagade framåt, mot målet, himlen och bli mer lik Jesus Kristus. Men att vara lite lagom missnöjd, är INTE samma sak som att leva i självfördömelse. Det är INTE samma sak. Jesu levande och vakande lärjungar vill hela tiden komma närmare Jesus, bli mer lika Jesus, få mer av Jesus i sitt hjärta, de sträcker sig framåt, mot Jesus hela tiden, i kärlek och längtan efter fullkomning, som de vet att de ej når på jorden. Men det betyder INTE att de fördömer sig själva, för det ska vi inte göra. För den som är i Kristus finns ingen fördömelse, men det finns korrigering, plats för att växa, och en längtan efter mer av Jesus. Vi får skilja på dessa två saker.
Som avslutning så påminner jag om att Störst av allt är kärleken. Att få vara älskad av Jesus är nog det största här i livet, tillsammans med frälsningen, men att älska Jesus kommer inte långt efter. Men vi kan inte älska Jesus om vi inte först får bli berörda och fyllda av Jesu kärlek till oss. Jag älskade inte Jesus innan Han berörde mig första gången. Jag sökte Honom, men kärleken till Jesus väcktes till liv när Jesus utgjöt Sin kärlek i mig. Vi älskar Jesus för att Han först har älskat oss.
Tungotalet ska tystna, det profetiska talet upphöra, men kärleken upphör aldrig. Var rik på kärlek, och Du är rik inför Gud. Be Jesus ge Dig ett hjärta fyllt av kärlek, innerlig kärlek till Jesus och medmänniskor, och jag tror att Jesus kommer att höra Din bön, och de himmelska andliga skatterna kan ges åt Dig, av nåd och bara nåd. Jesaja 45:3 säger: Jag ska ge Dig skatter som är dolda i mörkret och hemliga rikedomar, för att Du skall inse att Jag Är Herren, som kallar Dig vid Ditt Namn, Jag, Israels Gud.
Jag älskar de orden: Jag, Israels Gud. Mellan raderna andas de lite stolthet. Gud är lite stolt, och bör vara det, för Han är ju helt unik, helt ensam i Sitt slag, alltings upphov. Vi uppmanas ha vår stolthet i Herren, och det finns anledning för oss att vara stolta. Inte över oss själva, det är högmod, och det avskyr Gud. Men vi är stolta över Vem Herren är, och vi är glada, tacksamma och lite lagom stolta att få tillhöra Honom, “Jag, Israels Gud”.
Men Gud, Jesus, är samtidigt så ödmjuk. Ingen är så ödmjuk som Jesus, så känslig, så lyhörd, och vi ska bli lika vår Mästare, så vi behöver också lära oss ödmjukhet. Var stolt över Herren, men var ödmjuk och ringa i Dig själv.
Men återigen till orden: Jag ska ge Dig skatter som är dolda i mörket och hemliga rikedomar. Du kan få en försmak av himlen redan här på jorden genom Jesus Kristus inom Dig, dvs Den Helige Ande, och sen arvet till fullo i himlen. Vad inget öga sett, vad inget öra hört, vad Gud har berett åt dem som älskar Honom. Vi kristna skulle behöva ha vår blick och vårt hjärta mera på Jesus och vår skatt i himlen, för Jesus sa: där Din skatt är, där kommer också Ditt hjärta att vara.
Och där Ditt hjärta är, där är Din kärlek. Har Du Ditt hjärta hos Jesus, så älskar Du Honom. Svensk kristenhet behöver återvända till sin första kärlek till Jesus, så även jag.
Men Nej, Vi blir inte frälsta genom vår kärlek till Jesus, för i vårt hjärta kan det skifta, utan genom Guds Nåd, genom tron på Jesu fullbordade verk på korset. Ibland när jag öppnar Guds Ord känns det som att öppna en stor skattkista, och varje Ord jag läser är som ljuvlig honung för min ande och själ. En annan gång känns det mest som en plikt. Vår kärlek kan skifta, både till Jesus och Guds Ord, så vi kan inte bygga på det.
Men vi vill älska Jesus, och vi älskar Jesus, om än vi ödmjukt måste säga som Petrus: Du vet allt, Jesus, Du vet att jag har Dig kär, men jag älskar inte Dig mer än mina bröder gör, inte heller älskar jag Dig så som Du älskar mig! Men om vi förlorar vår första kärlek eller blir ljumma så finns det en risk, en fara i det, det säger Jesus tex i Uppenbarelseboken. Vi bör sträva efter att slå vakt om vår kärlek till Jesus och hålla den levande och växande.
Så vad gör vi då om vi tappat den? Precis som Jesus säger till Laodicea och Efesos: vänd om till Mig! Jag råder Dig att av Mig köpa guld som är renat i eld, så att Du blir rik. Jesus dömer inte den som är på avvägar, inte heller sa Jesus “skärp Dig” nej, Jesus säger ett Ord, “visa iver och vänd om!” för att varna och förmå denne att vända om. Det är sann kärlek. Kom ihåg: möjligheten till omvändelse finns alltid, tills Jesus står på vår jord igen.
Så som avslutning: om Du idag har lyssnat och har en stor kärlek till Guds Ord och älskar att läsa det, tacka och prisa Gud för det. Och om inte så gäller, be, så ska Du få. För den som älskar Guds Ord kommer att bevara det, och den som tar vara på Guds Ord kommer att ha en skatt i sitt hjärta, en skatt som heter Jesus Kristus, Guds Son, och en större och mer dyrbar skatt finns inte på denna jord, och det är dessutom den enda skatt som består ända in i Evigheten. Så Kom ihåg: Att älska Jesus är att älska Guds Ord. Amen.
Recent Comments