Saligprisningarna

När Jesus såg folkskarorna gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. 2 Då började han tala och undervisa dem:

3 “Saliga är de som är fattiga i anden, för dem tillhör himmelriket.
4 Saliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade.
5 Saliga är de ödmjuka, för de ska ärva jorden✱.
6 Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade.
7 Saliga är de barmhärtiga, för de ska få barmhärtighet.
8 Saliga är de renhjärtade, för de ska se Gud.
9 Saliga är de som skapar frid✱, för de ska kallas Guds barn.
10 Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket.

Och ur Saligprisningarna i Lukasevangeliet:

22 Saliga är ni när människorna hatar er och när de utesluter er och hånar och smutskastar ert namn för Människosonens skull. 23 Gläd er på den dagen och hoppa av glädje, för er lön blir stor i himlen.

Allt Guds Ord är talat genom Den Helige Ande, är smort och välsignat, och så är det också med Saligprisningarna. Bergspredikan är nog den allra mest radikala och kraftfulla predikan som någonsin hållits, och för mig är Saligprisningarna bland de allra mest ljuvliga Ord som någonsin har utgått från Jesu Mun. Detta avsnitt är taget ur Matteusevangeliet, men det finns i Lukas en sk Jesu Slättpredikan, och  Saligprisningarna finns med där också, nästan identiska, förutom att dessa åtföljs av Jesu verop till de rika, mätta och till dem som skrattar nu, ord som tål att tänkas på, med tanke på vad som pågår i kristenheten i västvärlden här och där idag.

Alla Ord Jesus talar är ljuvliga, det står i Lukas 4 att alla prisade Jesus och häpnade över de ljuvliga Ord som utgick från Hans Mun, men vissa ord träffar hjärtat djupare än andra, och för mig gör de här orden det. Saligprisningarna kan man läsa om och om igen, och man upptäcker nya saker och de smakar bara bättre och bättre. När vi älskar Jesus så älskar vi också de Ord Jesus har talat, och vi tycker att de smakar som söt honung i vår mun, vi älskar att få höra det, det är ljuvligt för oss.

Ordet ”Saliga” betyder ungefär lyckliga, fast det har en djupare innebörd. Lycka är ett ord som mest hör till denna tidens värld, denna världen talar om att bli lycklig och menar något helt annat. Man söker jordisk lycka, i en partner, barn, jobb och ett hus, vilket inte är fel i sig, men med tiden upptäcker de flesta att det inte ger bestående lycka, utan ofta känns ändå livet någonstans tomt och meningslöst, som om något fattades, och detta ”något” är alltid ”Någon” och denna ”Någon” är alltid Jesus. Allt detta har jag själv erfarit är sant. Bara Jesus kan ge Dig det liv Du innerst inne längtar efter och söker.

Men salighet hör till den kommande världen, men Du kan bli ganska så salig redan här och nu, om Du allt mera glömmer här och nu, allt sökande och strävande efter jordisk lycka och rikedom, och istället har Din rikedom, Din skatt, i himlen och Din lycka, Din glädje i Herren, i vem Jesus Är och vad Jesus gjort för Dig på Golgata. Detta är lycka, även om det ordet ofta ger fel förväntningar. Det är himmelsk lycka, mycket djupare och bättre än allt denna världen erbjuder.

Men ordet lycka används också av den här världen, och precis som orden glädje och kärlek, så har de en helt annan betydelse i Guds Rike än här på jorden. Världen erbjuder också sin glädje, sin frid, sin kärlek, sin lycka. Men Gud ger en helt annan.
Jesus säger inte saliga de som hoppar och skuttar av glädje, utan saliga de som sörjer. Det Finns en djup glädje som nog bara den som luttrats, sörjt och prövats kan erfara.

Bergspredikan är radikal, och Saligprisningarna är inget undantag. Orden är så radikala att de låter omöjliga att förstå för denna världens barn, nästan absurda eller bara obegripliga, det är bara Jesu Ande kan uppenbara djupet, skönheten och sanningen i dessa Ord, talade av Jesus, Guds Egen Son, för 2000 år sedan. Saligprisningarna är nog svåra att ta till sig även för kristna om Du inte har Ditt hjärta i himlen och Din blick riktad inte mot det synliga utan mot det osynliga, om Du inte lever mer för det kommande än för det som är här och nu, vilket också är en process och en vandring.

Jesus säger i vers: 3 “Saliga är de som är fattiga i anden, för dem tillhör himmelriket.

Att vara fattig i anden betyder inte att man är fattig på Guds Ande, dvs att man har lite smörjelse över sig. Nej, det betyder att man är fattig på sin egen ande, man har lämnat ”jag, mig och mitt” bakom sig. Det betyder att man insett sitt totala beroende av Gud, och detta inte bara som en läpparnas bekännelse, utan på djupet av sitt väsen, på djupet av sitt hjärta. Jesus sa: utan Mig kan Ni ingenting göra. Du kan utföra mer på fem sekunder under smörjelse från Jesus Kristus och böjd under Guds vilja än på fem år i egen kraft, det måste vi alla besinna.

Att vara fattig i anden betyder också att man inser att man i sig själv ingenting är, att man blivit ringa i sina egna ögon, som Paulus som såg sig själv som den störste syndaren av alla, 1 Tim 1:15, trots att han kanske var den störste av apostlarna. Men i det som är ringa kan Gud ta plats på ett mäktigt sätt, och det gjorde Jesus i Paulus, som betyder ”den lille”, för om Du är liten i Dig själv finns det gott om plats över för Gud att fylla upp. För att uppnå detta behövs nog alltid djup förkrosselse, som för Paulus på Vägen till Damaskus, då Jesus Kristus uppenbarade Sig för honom och han insåg att han förföljt Guds församling.

Paulus var helt förkrossad och även om han på djupet visste att Jesus hade förlåtit honom så fanns minnet kvar i hans medvetande, vilket bevarade honom ödmjuk och fick honom att inse vilken stor nåd som visats honom och som även gjorde honom tacksam till Gud. Tänk att Paulus, en av Jesu värsta och ivrigaste förföljare fick nåd från Gud och uppenbarelser av Jesus Kristus som få andra, trots det han gjort. Det är nåd, ja underbar nåd. Och samma nåd har vi fått, och även om Du inte förföljt Guds församling så är det bara nåd för Dig också att Du får kallas en benådad syndare. Domen är upphävd över Dig.

Saliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade.

Jag har fått gå igenom många svåra saker, gråta och sörja mycket i mitt liv, mina föräldrar likaså, men vi har alla fått rikligt med tröst, både i och efter tåredalen, och många som lyssnar vet också vad sorg och tårar är. Men det finns tröst att få. vi har Hjälparen, Tröstaren, Den Helige Ande, som tröstar oss mitt i våra bedrövelser. Det finns tröst att få hos Jesus, och främst om vi lever i det kommande. Minnena och såren blir vi nog inte helt av med här på jorden, men däremot i himlen. Mitt livs svåraste lidande var ca tio år av svår OCD, tvångssyndrom. Men idag finns knappt ens minnena kvar. Om jag tänker efter, visst minns jag lite grann hur det var, men det känns så avlägset, så fjärran. Det står: tänk inte på det som förut har varit, se, Jag gör något nytt.

Jag tror att det kan komma att påminna om hur det är med Jesus i himlen. Om jag inte har missförstått det så har Jesus ännu idag sårmärkta Händer. Såren, ärren finns kvar, de påminner om livet på jorden, om korset, om priset, men smärtan är borta, bara segerjubel finns kvar över de som vanns genom blodet på Golgata kors. Se, det som förut var är borta. I himlen finns ingen smärta kvar, där finns bara glädje, bara salighet. Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllop och Salig är Du som tagit emot Jesus. Kanske att i himlen även våra sår och ärr finns kvar, men alla tårar, all smärta, är borta, och kvar finns bara himmelsk glädje och salighet, för de som sår med tårar ska skörda med jubel.

Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade.

Att hungra och törsta efter rättfärdighet tror jag har flera innebörder. En är att man har en kärlek till sanningen, till att saker ska gå rätt till, att få se rättfärdighet. Detta innebär också att man upprörs när rätten kränks. En kristen är inte kallad till att vara tolerant och bara se på när saker går fel till, nej, hon är kallad att ha en passion för det rätta och vara en ren röst för sanningen och rättfärdigheten, både till Guds folk och denna världen.

Men jag tror också att det betyder att man hungrar och törstar efter Den Rättfärdige, dvs efter Kristus. Vill man se rätt och sanning råda så längtar man efter Rättfärdighetens förste, av Davids hus den störste, man längtar efter mer av Jesus och får en passion för att få se Jesus Kristus inte bara råda i sitt eget liv, utan efter att få se Honom krönt som Konung över hela jorden, ja, över Universum, över allt. Och Jesus ska komma tillbaka, och på Den Dagen ska Jesus bli Konung över allt och allt ska läggas under Jesu Fötter.

Saliga är de barmhärtiga, för de ska få barmhärtighet.

Ofta får vi tillbaka vad vi ger ut redan här på jorden. Vad Du sår får Du skörda. Ge ut kärlek till Din nästa, och Du ska se att Du får mycket kärlek tillbaka. Gör Din nästa glad, och Du ska se att Du själv blir riktigt glad. Visa andra barmhärtighet, och Du ska se att Du ska få möta mycket barmhärtighet från andra.

Men det är inte alltid så. Apostlarna gav ut mycket kärlek, och många var de kristna bröder som älskade dem, men de blev också avskydda och faktiskt hatade. Stefanus, den förste kristne martyren, kallas också ofta den förste diakonen, då han ansvarade för utdelningen av mat till de fattiga, och jag tror att Stefanus var rik på barmhärtighet, men han blev stenad och mötte ingen barmhärtighet, till och med Saulus, den blivande väldige aposteln Paulus, stod och såg på och gillade det. Därför sa Paulus senare i sitt liv, full av kärlekssmärta, att han var den ringaste av alla apostlarna, inte ens värd att få kallas apostel.

Men den som är barmhärtig kan alltid räkna med att få möta barmhärtighet i Guds Rike, barmhärtighet från Gud. Vi får alltid komma ihåg att Saligprisningarna handlar om hur det är i Guds Rike, i Guds Ögon, och det är ofta helt tvärsemot hur denna världen ser på saker och ting.

Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, för dem tillhör himmelriket.

Jesus säger att de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, och de orden tolkar jag främst som ”för Den Rättfärdiges skull”, dvs för Jesu skull, de är saliga. Kanske det är därför vi kristna i Sverige idag är lite osaliga. Vi är föraktade, men inte förföljda. Och det är nog ganska få som lyssnar här inne som önskar eller ber om förföljelse, men Jesus säger att då är vi saliga.

Jag läste någonstans, jag tror att det kanske var i broder Yuns bok ”Den himmelske mannen”, en av ledarna för husförsamlingarna och väckelsen i Kina, att några utlänningar träffat Yun och sagt: underbart med väckelsen, men vi ber för Er och att förföljelsen ska upphöra. Svaret blev: aldrig i livet, för då kommer allt att dö ut!

En del tycker att jag är radikal i mina budskap men jag måste erkänna att jag ännu inte bett om förföljelse, men ”jämmersta imorgon”, ett uttryck på lokalt Skellefteå-mål som betyder: imorgon, då ska det minsann ske, dvs man skjuter på allt det viktiga till nästa dag, men då kanske jag börjar be om det. Och efter den här predikan, om då en förföljelse börjar i Sverige nästa vecka, då får jag allt Guds folk i Byske och Sverige på mig: nej, nu har Konrad varit igång igen! Han var varit i sin bönevrå! Lite andlig humor…

Nästa gång Du hånas för Jesu Namns skull, ta ett glädjeskutt, hemma eller inombords!

Saliga är ni när människorna hatar er och när de utesluter er och hånar och smutskastar ert namn för Människosonens skull. 23 Gläd er på den dagen och hoppa av glädje, för er lön blir stor i himlen.

Återigen uppmanar och lär oss Jesus att tänka inte bara annorlunda än världen, utan annorlunda än vi Jesu lärjungar oftast gör. När någon hånar oss för att vi är kristna så går vi kanske och grämer oss i en tid efteråt, men det är inte vad Jesus säger. Jesus säger att vi ska jubla och hoppa av glädje.

Så nästa gång Du ansökt om befordran på Ditt jobb och chefen säger: tyvärr, det gick till en annan, och Du känner inom Dig: det är pga Jesus som jag fick nej, jobba då lugnt och stilla klart arbetsdagen, åk hem, ställ fram en stol i köket, och så tar Du några stora, rejäla skutt över den och ropar: jippi, min lön blir stor i himlen, och sen kan Du dansa lite också, för salig är Du då.

Men jag vill tillägga: gör det här hemma, inte på jobbet, för då tror de att Du helt har förlorat förståndet och knappast någon på Ditt jobb vill ta emot Jesus efter det. Det är bra att vara radikal, att vara en dåre för Kristus, men den sunda läran och sunt förnuft är inte helt fel det heller ibland. Vi ska inte skämmas för Kristus, men inte heller skämma ut Kristus.

Sist men inte minst står det ännu ett saliga i Uppenbarelseboken: saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid.  Tänk på det Ni som hör idag: saliga är Ni. Himlen är Ert hem. En dag ska Ni få se Jesus i Hans fulla härlighet, ja, Ni ska få dela Hans Härlighet. Ni ska få sjunga och dansa, och inga mer tårar, inga mer suckar, bara en obeskrivlig glädje. Ni ska få njuta för Evigt av en sagolik, gränslös nåd och ljuvlig frid i Jesu Närvaro. Saligprisningarna vill få oss att vända våra hjärtan och sinnen mot himlen, så bör Jesu lärjungar alltid leva.

Jag vet inte exakt vad som väntar oss innan Jesus är tillbaka, men Gud har visat mig att det nog blir svårt. Bli inte förvånad om det blir kaos och krig i vårt land, och kanske även förföljelse av kristna, iaf de som verkligen vill följa Jesus. Men glöm då inte Guds löften. Saliga är vi när vi får lida för Namnets skull. Salig är Du då, för Din lön, som varar i Evighet, blir stor, ofattbart stor. Priset är väl värt att betala, för lönen är obeskrivligt stor. Och salig är Du som lyssnar, för Du är bjuden till Lammets bröllop.

Mina älskade vänner, Jesus kommer snart. Jag vet inte när, endast Fadern vet, men man känner inom sig att Anden liksom får en att börja bryta de jordiska banden. Vi känner det också på oss när vi ser oss omkring i Sverige och omvärlden. De första kristna levde med detta som en levande realitet och uppmuntrade och tröstade varandra med det, borde då inte vi ännu mer leva med detta för våra ögon? Saliga är de tjänare som Herren finner vakande när Han kommer, säger Jesus i Lukas 12. Salig är Du om Du väntar på Jesus, på Hans Ankomst. Amen.