Guds Evangelium
I 1 Korintierbrevet 15:1 står det: Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och står fasta i, 2 och genom vilket ni blir frälsta. Jag vill påminna er om orden som jag förkunnade, om ni nu håller fast vid dem. Annars var det förgäves att ni kom till tro. 3 Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, 4 att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna, 5 och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 6 Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu lever, medan några är insomnade. 7 Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna. 8 Allra sist visade han sig också för mig, som är såsom ett ofullgånget foster. 9 Ty jag är den ringaste av apostlarna. Jag är inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. 10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig. 11 Vare sig det gäller mig eller de andra, så förkunnar vi detta, och det är detta ni har kommit till tro på.

Så otroligt enkelt som Paulus beskriver det här är Guds Evangelium. Budskapet är att Jesus Kristus dog för våra synder, att Han blev begravd och uppstod på tredje dagen, och att Han sedan visade Sig för Sina lärjungar för att bevisa att Han levde. Den som tar emot detta budskap, tar emot Jesus och tror på Honom och vad Jesus har gjort på Golgata, den får Evigt liv.

I Romarbrevet 1:1-4 står det:

¹ Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, ² som Gud har utlovat genom sina profeter i de heliga Skrifterna, ³ evangeliet om hans Son, som till sin mänskliga natur föddes av Davids släkt ⁴ och som genom helighetens Ande blev med kraft bevisad vara Guds Son alltifrån uppståndelsen från de döda, evangelium om Jesus Kristus, vår Herre.

I dessa rader ser vi några saker som visar på kärnan i Guds Evangelium. Paulus var kallad och avskild för Evangeliet, och han säger här att det handlar om Hans Son, dvs om Guds Son, Jesus Kristus och Hans död och uppståndelse. Kärnan i Evangelium är just detta. Det handlar om Jesus Kristus, Guds Son, och hur Han tog alla våra synder på Sig och bar dem upp på korset för att ge alla som tar emot Jesus som Sin Herre och Frälsare och tror på Honom ska få syndernas förlåtelse och Evigt liv hos Gud Fadern i himlen. Det är kärnan i Evangelium.

Guds Evangelium är egentligen ofattbart enkelt. Ett barn kan förstå det, men för oss vuxna och visa är det svårt att förstå och greppa. Guds Evangelium är ett befriande budskap, som skapar glädje i människan. Det finns flera orsaker till det, men en stor sådan är att människan blir fri från så många bördor när hon tar emot Jesus Kristus i sitt hjärta. Att ta emot Evangelium är samma sak som att ta emot Jesus Kristus.

När man tar emot Jesus så blir man fri från många bördor. Man blir då frälst, ett ord en del tycker är gammalmodigt, men jag älskar det. Frälst kommer från ”fri hals”, och det är så man upplever frälsningen, i alla fall gjorde jag och många andra det. När man tar emot Jesus får man en känsla, fast det går djupare än en känsla, av att man äntligen är fri.

Så var det för mig när jag fick möta Jesus och blev frälst. Den inre känslan, upplevelsen, var att ”äntligen är jag fri”! När jag var liten så följde jag ofta med mamma och pappa på möten och gudstjänster, och ibland såg jag bilar med dekalen: Jesus gör Dig fri! Och jag tänkte: fri från vad?

Den Sonen gör fri, han blir verkligen fri. Jesus har nyckeln i Sin Hand för att lossa Dina bojor.

Men innan människan får bli frälst och fri så förstår hon inte att hon är fången. Jesus sa att var och en som syndar är slav under synden. Om Du inte har Jesus i Ditt hjärta och fått bli född på nytt och helst också döpt i Helig Ande, så är Du slav under synden. Du bär på ett träldomsok, Du bär på en börda. Men när Jesus får plats i Ditt hjärta så lyfts denna börda av, och Du får därmed en fri hals. Det blir lättare att andas, ty där Guds Ande är, där är frihet.

Det ok Du bär på är flera saker. Människan bär på många bördor, och synden är bara en av dem, men det är den tyngsta bördan. Många tycker att det är så dömande när kristna talar om synden, men de har missförstått det kristna budskapet. Vi talar om synden eftersom vi har insett vilken skada den gör på människan och vilken börda syndaskulden är, och målet är att föra Dig till Jesus så att Du kan få lyfta av den bördan. Kristen tro handlar inte först och främst om synden, utan om förlåtelse för synderna och befrielse från syndens makt och slaveri. Nej, inte heller en pånyttfödd och andedöpt kristen är syndfri, absolut inte, men bördan har lyfts av och skulden är förlåten.

Det unika med Guds Evangelium, budskapet om Guds Son, Jesus Kristus, är att alla synder är uppspikade på korset. Vem Du än är, vad Du än har gjort, så är Gud villig att ge Nåd och förlåtelse. Detta erbjudande från Guds sida gäller även massmördare och hemvändande IS-soldater. Inte så att de ska undslippa konsekvenser, tex långvariga fängelsestraff, det anser jag att de absolut måste avtjäna, men det finns ändå förlåtelse från Gud att få.

Men detta förutsätter att Du vänder om. Att Du kommer till Gud, bekänner Dina synder och instämmer i Guds beskrivning av Dig: att Du inför en helig Gud är en syndare, räddningslöst förlorad i Dig själv och helt beroende av en Frälsare och Guds Nåd. Om Du gör det så räcks Guds frälsning och förlåtelse åt alla och envar.

Därför måste Evangelium förkunnas, erbjudandet om förlåtelse, nåd och frälsning från Gud, även när det väcker anstöt hos de egenrättfärdiga, dvs de som i sina egna ögon ser sig själva som fria från både synder och synden.

Fariséerna var en sådan grupp och ansåg sig felfria inför Gud. De ville inte låta sig kallas syndare, vare sig av andra, Gud eller sig själva. De blev mycket upprörda när Jesus umgicks med prostituerade, tullindrivare, dvs judar som samarbetade med romarna, eller spetälska, sjuka och svaga människor. Jesus inte bara umgicks med dem, Han talade vänligt till dem, erbjöd dem syndernas förlåtelse och tog dem till sig. Tänk så upprörande för dem som inte tyckte sig behöva förlåtelse.

Gud avskyr synden, men Gud älskar syndaren. Jesus kallades hånfullt för ”syndares vän”, och då säger jag: tack gode Gud för det! Utan Jesus, som vill vara vän med syndare, så vore det helt förbi med mig.

När Jesus gick på jorden så var det just syndare som drogs till Honom. Jesus sa själv i Lukasevangeliet ? check att ”Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare”. Jesus kom för att uppsöka det som var förlorat. Och bara de som inom sig kände: jag är förlorad! Bara de behövde och ville ha en Frälsare. Fariséerna och de skriftlärda ansåg sig vara bra och gudfruktiga människor, och de såg ner på syndare och förkastade och föraktade också Jesus.

Men syndarna drogs till Jesus som flugor till en sockerbit. Jag tror att de kände en väldig befrielse i Jesu Närhet. När en människa får komma nära Jesus, då blir det en befrielse. Man känner att man är hos Någon som ser på en utan att döma, och som dessutom känner en utan och innan. Så kan bara Jesus se på Dig. Därför älskade syndarna att umgås med Jesus, för de upplevde en befrielse. De kände Jesu kärlek, men också att Han inte dömde dem.

Men för den som anser sig själv vara syndfri och rättfärdig i sina egna ögon är Jesu Närvaro en riktig flisa i ögonvrån. Det svider och skaver. Jesus har Ögon som eldslågor, dvs Han ser rätt igenom var och en och känner våra hjärtan. Han såg rakt igenom fariséernas hyckleri. Han visste att de ansåg sig rättfärdiga och rena, men Han visste vad som fanns i deras hjärtan. Han kallade dem för vitkalkade gravar, dvs de var rena på utsidan, men inuti var de fulla av orenhet och även ondska.

Fariséerna hade gjort ren utsidan, dvs tagit bort det mesta av de yttre synderna, dvs synliga gärningar som var synd. Därmed kunde de säga inför Gud och människor: se hur rättfärdig jag är! Men de var blinda för hur deras insida, deras hjärtan såg ut, men det såg och kände Jesus.

Och en sak är säker: när Jesus går fram, då uppenbaras det som göms i mörker. Jesus var full av Nåd och Sanning. Sanningen innebär att Han känner oss alla, vi kan inte dölja något alls för Honom, Han ser och känner minsta lilla blick vi kastar efter en kvinna som inte är vår hustru. Och för den som inte ser sig som en syndare utan ren och rättfärdig, blir det outhärdligt när detta avslöjas och uppenbaras av Jesus.

När vi inte älskar sanningen och vill ta emot den så gör den oss arga. Carter Conlon vid Times Square Church sa en gång: den som älskar sanningen kommer att älska de som förkunnar sanningen. Om Ni, dvs åhörarna, i Era hjärtan har ett motstånd mot sanningen, så kommer Ni förr eller senare att bli arga och upprörda på mig och broder David, dvs Wilkerson, och gå bort ifrån oss.

Så var det med Jesus. Jesus var full av Nåd och Sanning, och sanningen var outhärdlig att lyssna till för fariséerna. De blev ofta arga och upprörda och gick därifrån och undrade hur de skulle få stopp på Jesus.

Sanningen hos Jesus uppenbarar och avslöjar synden, men Nåden hos Honom förlåter. Tullindrivarna och skökorna visste redan sanningen, de visste att de var syndare. Det hade dels omgivningens blickar och ord visat för dem, men de hade även insett det själva. Och om man är öppen för sanningen och vill bekänna den, dvs att man i sig själv är en helt förlorad syndare, då står Jesus där med Nåden. Då säger Jesus: Mitt barn, Du är förlåten!

Jesus Kristus har dött för alla människor, och för alla synder, utan undantag. Det enda Du behöver göra är att vända Dig till Honom och be Honom förlåta Dig och ta emot Honom. Då utplånar Han alla Dina synder inför Gud Fadern och skriver Ditt namn i Livets bok. Han ger Dig då Sin Nåd, förlåtelse, kärlek och frid med Gud. Han låter Dig, av nåd genom tro, få tillgodoräkna Dig Jesu Kristi rättfärdighet.

Det innebär, och detta är närmast ofattbart, att den som tror på Kristus och lever i Kristus får inför Gud Fadern räkna Jesu liv, gärningar och renhet som om det vore hennes egen. Det är ju ofattbart. Gud Fadern ser på mig, på Konrad Nyström, och säger: Konrad, Jag ser inget fel på Dig. Du är inför Mina Ögon ren, fläckfri, utan skrynkla, Du är i Mina Ögon lika ren som Min Älskade Son. När Jag ser på Dig, Konrad, då ser Jag på Dig med samma kärlek som Jag ser på Min Son.

Detta är ju närmast ofattbart, så även för mig som kristen, men det är ändå sant. Visst, Du måste först inse att Du i Dig själv är en helt hjälplös syndare och vända om hem till Gud, men då står Gud Fadern och erbjuder Dig Guds Son, Jesus Kristus, med allt vad Han Är och har gjort och äger i himlen. Det är ett helt ofattbart erbjudande från Guds sida. Men det är sant.

Och detta erbjudande finns öppet och tillgängligt för alla som vill ta emot det. Det räcks åt statsministern, massmördare och medelsvensson. Jag försvarar inte massmördare, absolut inte, men inför Gud så har alla syndat och gått miste om härligheten ifrån Gud. Det finns inte en enda människa som är syndfri, så inte jag heller, och därför måste alla en dag böja sig inför Guds Son och bekänna: jag är en syndare och bekänna Jesus som Herren.

En del kommer på Den Dagen att böja sina knän som benådade, förlåtna och frälsta syndare, av bara Nåd. Då blir detta ett ljuvligt ögonblick. Andra får böja sig med våld och tvång från Gud, och för dem blir detta ett fasansfullt ögonblick. Det är långt bättre att låta försona sig med Gud här och nu, än att en dag upptäcka att det är försent.

Än idag hörs Guds Evangelium runt omkring vår jord. Tyvärr förvanskat på många håll, men ändå finns det kvar, för det är Guds Evangelium och det står Evigt fast. Därför hörs budskapet: alla syndare får komma in i Guds Rike, få förlåtelse och bli frälsta, bli fria från bördorna vi bär på. Det är ett så ofattbart stort budskap att man häpnar när man får upp ögonen för det. Amen.