Navigation Menu+

Vår Fader

Posted on 24 Oct, 2017 in Bön, Guds rike, Tro | 1 comment

 

Ladda ned ljudfilen

Vår Fader

I Matteus 6:9-15 står det:

9 Så skall ni be:
Fader vår, som är i himlen.
Helgat blive ditt namn. 10 Komme ditt rike. Ske din vilja på jorden
liksom den sker i himlen. 11 Ge oss i dag vårt bröd för dagen. 12 Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter dem som står i skuld till oss. 13 Och för oss inte in i frestelse utan fräls oss från den onde.

14 Ty om ni förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske Fader också förlåta er. 15 Men om ni inte förlåter människorna, skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser.

Den bön vi ber i de allra flesta kyrkor i vårt land idag ser lite annorlunda ut, men jag tycker personligen att den är mycket bra och den är byggd på dessa Ord från Jesu Mun.

I den nya ber vi:

Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder,
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning,
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket,
din är makten och äran,
i evighet.
Amen.

Jag älskar denna bön. För mig är det ljuvliga ord som är som balsam att be högt. De flesta som känner mig vet att jag är lite förtjust i det som är beprövat och kanske en del skulle kalla mig lite gammalmodig eller konservativ, och så är det nog, men det ser jag som en komplimang.

Men i detta fall anser jag att den nya bönen på flera punkter är bättre än den gamla, kallad “Fader Vår”, framför allt eftersom att språket är mer begripligt. Men jag tycker också att ordet “låt” är så vilsamt och det framträder mera i den nya bönen.

Vi får hålla Vår Faders Hand som små, trygga och älskade barn.

Kristen tro är en vilsam tro. Det är en tro som sätter Gud i centrum, och där det är Gud som handlar, och människan får vilsamt ta emot saker ur Guds Hand av nåd genom tro. Det sker på samma sätt som ett barn tar emot gåvor av sina föräldrar. Barnet tar emot mat, husrum, kläder och annat ur sina föräldrars hand, utan att göra något av det själv. Ja, de allra flesta barn upplever också i sin barndom att man tar detta som något självklart. Inte alla barn i vår värld, men de flesta går inte omkring och oroar sig ständigt och jämt över om det ska finnas mat på bordet, utan det är något som bara finns där, utan ansträngning från barnets sida. Så har i alla fall de flesta som är samålder med mig i Sverige fått växa upp.

Och så ska det också vara i Guds Rike, för en Jesu lärjunge har fått Sin Mästares Eget Ord på det när Jesus sa: gör Er inga bekymmer. Känn ingen oro. Att det sen inte alltid är så lätt är en sak, men det är däremot alltid rätt, för Jesus har själv sagt det.

Vi bör ha en vilsam tro. Ordet “låt” visar på hur vi släpper taget om saker och ting och om oss själva, och låter Guds Rike komma i oss genom Den Helige Ande. Vi blir som öppna, mottagliga kärl där Guds Ande kan få bo och fylla oss och där vi släpper taget om oss själva, om orden “jag, mig och mitt”, låter oss dö bort från det och bara låter Kristus leva i oss och flöda genom oss genom Den Helige Ande.

Personligen anser jag att en andlig hunger, längtan och törst är något gott och positivt i Guds Rike, men vi ska inte göra oss några bekymmer för den sakens skull. Carter Conlon, TSC, sa en gång: the hungry heart gets the victory, dvs det hungriga hjärtat får segern, och så tror jag att det är. Jag tror att både Petrus, Johannes och Paulus hade hjärtan som var hungriga efter att få mera av Jesus Kristus i sina liv. De hade också, framför allt när det gäller Petrus och Paulus, en iver att tjäna Herren, en nitälskan för Guds Rike och Evangelium. Den hungern och ivern fanns där, utan att beröva dem deras frid, åtminstone under större delen av deras tid.

Men detta får inte få oss att glömma bort hur saker och ting sker i Guds Rike. Ordet “låt” är ett nyckelord, för där sker saker av nåd genom tro. Tron är den kanal genom vilken vi tar emot Guds Nåd, Guds gåvor till oss. Tron är inte en prestation från vår sida, som den har börjat bli inom stora delar av vår kristenhet idag. Nej, tron är en Guds gåva och dess funktion är att ta emot det som Gud ger oss. Att ha en stor tro innebär inte att jag arbetar upp en stor tro i mitt eget hjärta, som så många gör idag, utan att man har stor tillit till det Gud har talat, om än man känner sig svag och stapplande i sig själv.

Att låta Guds Namn bli helgat betyder nog flera saker. En betydelse återfinns i Andra Moseboken 20:7 där det står: Du skall inte missbruka Herrens , din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn. En del tolkar detta som att vi inte ska använda svordomar, och det är nog en betydelse, men det stannar inte där.

Vi ska hålla Guds Namn heligt, och det innebär till exempel att vi har ett stort ansvar när vi profeterar i Herrens Namn. I GT visar det sig tex i Jeremia hur otroligt allvarligt Herren ser på att säga “så säger Herren” när det inte är Herren som har talat. I Jeremia kapitel 28 profeterade en falsk profet, Hananja, tvärt emot Herrens Ord till Jeremia och han profeterade att Nebukadnessars ok snart skulle brytas och han profeterade goda tider för Israels barn, trots att Jeremia profeterade om en kommande dom med Ord från Herren.

I Jeremia  28:10-17 står det:

Då tog profeten Hananja oket från profeten Jeremias nacke och bröt sönder det. 11 Och Hananja sade inför allt folket: “Så säger Herren : Just så skall jag inom två år ta den babyloniske kungen Nebukadnessars ok från nacken på alla hednafolk och bryta sönder det.” Då gick profeten Jeremia sin väg.

12 Men sedan profeten Hananja hade tagit oket från profeten Jeremias nacke och brutit sönder det, kom Herrens ord till Jeremia: 13 “Gå och säg till Hananja: Så säger Herren : Du har brutit sönder ett ok av trä, men i dess ställe har du gjort ett ok av järn. 14 Ty så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ett ok av järn har jag lagt på alla dessa hednafolks nacke, för att de skall tjäna Nebukadnessar, kungen i Babel, ty honom skall de tjäna. Jag har också givit honom markens djur.”

15 Profeten Jeremia sade vidare till profeten Hananja: “Hör på Hananja! Herrenhar inte sänt dig. Du har fått detta folk att förtrösta på lögn. 16 Därför säger Herren så: Se, jag skall ta bort dig från jordens yta. Under detta år skall du dö, ty du har predikat avfall från Herren .” 17 Och profeten Hananja dog samma år, i sjunde månaden.

Vi ser här tydligt och klart att falska profetior är allvarligt. Att träda fram och säga sig tala i Herrens Namn och bära fram Hans Ord när Herren inte har talat är mycket, mycket allvarligt. Vi har till stor del förlorat vår gudsfruktan i vårt land och vår andliga ödmjukhet. Då tänker jag inte bara på samhället, där man när jag växte upp på 80-talet iaf hade en grundläggande respekt för Guds bud, utan även på vår kristenhet.

Jag har stött på flera som trätt fram, särskilt de senare åren, och som säger: så säger Herren, och jag känner tydligt och klart: nej, detta är inte Herren som har talat, och flera som jag bett pröva det har känt samma sak.

Detta är något mycket allvarligt och vi bör vara mycket mer noggranna med att pröva om det verkligen är Herren Gud som talar, för det finns andra andar också, och de kan också tala och vill gärna imitera Guds Röst för att sprida förvirring.

Jag känner att denne iver att profetera i Herrens Namn utan att tala för Herren verkar växa lavinartat, och jag tror att det beror på att Guds dom över vårt land står för dörren, och då vill fienden göra vad han kan för att vi inte ska kunna höra Herrens Sanna Röst och kunna vända om. Genom hela GT finns det mönstret att innan Guds dom faller så framträder det en uppsjö falska profeter med ett positivt och populärt budskap som folket hellre lyssnar till, medan de som verkligen talar för Herren är mycket få och inte så högljudda eller populära.

Vi får heller inte missbruka Guds Namn genom att använda det för egna syften. Vi får aldrig använda Jesu Namn för egna planer, för att göra oss rika eller berömda, det är mycket, mycket allvarligt, vilket tyvärr ändå många gör idag, framför allt i USA. Vi ska ha en sund gudsfruktan och komma ihåg att Gud är helig, oerhört helig, och vi behandlar inte Guds Namn eller person hur som helst. Ja, Gud är en kärleksfull Far, men vi får inte glömma bort den där sunda respekten för Honom.

Men tillbaka till det jag älskar, för det är roligare att tala om. Jag älskar också den nya översättningens ord: låt Ditt Rike komma. Jag älskar det dels för att jag älskar att tänka på Guds Rike. Guds Rike är det allra mest ljuvliga Rike som finns, och Guds Rike kommer på just det sättet i våra liv: genom att vi låter det komma. Gud knackar på så stilla och milt, men tränger sig inte på om Han inte blir inbjuden. Låt Ditt Rike komma fyller också våra hjärtan med längtan efter att få se Guds Rike komma, med Jesus som dess Konung i Majestät och Härlighet.

Vi ska också komma ihåg att det är Guds vilja som vi ska be att Gud låter få ske i våra liv. Vi vet att Gud är god, och det finns ingen godare vilja för våra liv än Guds vilja. Jag vet att det finns de som förkunnar annorlunda idag, men ibland låter Gud oss få drabbas utav sjukdom, och även det är ett utslag av Guds Nåd, av Hans godhet.

Visst, sjukdomen kan vara smärtsam och ge oss lidande, men Gud har som främsta mål vår helgelse, att vi ska bli mera lika Kristus, och Jesus Kristus var, enligt Jesaja 53, en smärtornas man, väl förtrogen med lidande. Hur ska vi kunna lära känna Jesus Kristus, som så väl vet vad lidande är och som frivilligt genomgick det, om vi inte också får lära oss vad smärta och lidande är.

Sjukdom i våra liv kan ha flera goda effekter. Det kan göra oss mer ödmjuka och därmed Kristuslika. Det kan dra oss närmare Herren när vi inser vår svaghet och vårt totala beroende av Herren Gud. Det kan göra oss mer utblottade på allt eget så att Kristuslivet i oss kan få växa till. Det finns idag förkunnelse om sjukdom i det kristna livet som varken är sann eller ens bra för oss, där man säger att all sjukdom är från Den Onde och ska bekämpas till varje pris. Det är inte sant. Det är inte ett rätt perspektiv.

Gud är Allsmäktig och Den Onde kan inte röra Dig om inte Gud har tillåtit det, och om Han tillåter det så gör Han det för att Han vet att det är bra för Dig. I psalmen sjunger vi: vad Han tar och vad Han giver, samme Fader Han förbliver, och Hans mål är blott det ena, barnets sanna väl allena.

Låter Gud oss få en sjukdom så ska vi ödmjuka oss under Guds vilja och försöka söka Herren och förstå vad Guds vilja med den är, kanske att få oss att stanna upp och söka oss närmare Herren. Kanske vill Gud forma oss och göra oss mer ödmjuka för att sedan, när Guds syfte med sjukdomen är uppnått, hela oss. Andra gånger låter Gud oss insjukna i tex cancer och detta för att ta hem oss till himlen för Evigt. Andra gånger låter Han oss drabbas av en allvarlig och för läkarna till synes obotlig sjukdom för att sedan visa Sin härlighet genom att hela oss genom ett under, ett mirakel. Vi måste försöka lära känna Herren och Hans vägar på djupet, inte bara på ytan.

Kristen tro handlar också om att bryta den gamla naturen, den sk syndanaturen som sätter sig själv i centrum och tänker på “jag, mig och mitt”. Jag tror att det är en orsak till att Herren lärde oss att be: ge OSS idag det bröd vi behöver. En kristen kan varken leva eller be bara för sig själv, utan också för andra. Vårt hjärta bör främst vara upptaget med kärlek till Jesus Kristus, men också med tanken på vår nästa. En kristens hjärta bör vara mer upptaget med frågan: “vad är bäst för min nästa?”, än tanken på vad man själv behöver. Vi bör fråga oss: Vad behöver min nästa, framför allt på det andliga planet, men även jordiska behov och bekymmer.

Sedan står det förlåt oss våra skulder eller synder, på samma sätt som vi har förlåtit andras. Ordet “förlåt” är ett litet men helt underbart ord som vi inte bör vara snåla med, lika litet som orden “jag älskar Dig.” Grunden i kristen tro är förlåtelse, och då är det viktigt att vi ber både Gud och medmänniskor  om förlåtelse när vi har felat, för det gör vi alla nu och då.

Vi bör absolut inte hålla fast vid oförlåtelse, eller rättare sagt: vi får inte hålla fast vid det. Jesus sa att den som inte förlåter sin broder, den ska inte heller Hans Himmelske Fader förlåta. Det är allvarliga ord som bör få oss att besinna hur viktigt det är att vi av hjärtat förlåter vår broder, även om han inte kommer och ber oss om förlåtelse.

Sedan kommer det som för mig är allra svåraste delen av denna bön, när vi ber att vi inte ska utsättas för prövning. Gud prövar vår tro på Honom då och då, och ett av de svåraste proven var när Abraham skulle ofta sin ende son Isak. Abraham bestod provet och gick i lydnad inför Herrens befallning. Dessa ord tycker jag är lite svåra att helt förstå, är prövning något ont?

I den gamla översättningen stod det: och inled oss icke i frestelse, och de orden är för mig minst lika svåra. I Jakobsbrevet står det klart och tydligt att Gud inte frestar någon, men om man med dessa ord menar att Gud ska beskydda oss från Frestarens snaror, då är jag helt med på noterna. Det är begäret i vårt hjärta, vår gamla syndanatur, som gör att vi frestas. Men att be om Guds beskydd för frestelser måste vara en bön helt efter Guds vilja och hjärta, och det bästa skyddet mot Frestarens snaror är att vi håller oss nära Jesus och flitigt läser Guds Ord.

Bönen avslutas med orden: Ditt är Riket, Din är makten och äran, i evighet, amen.

Guds Rike tillhör Gud. Det gör såklart ytterst sett även denna jorden, men “denna tidsålders gud”, dvs Den Onde, har ännu den i sitt våld, till stora delar. Men Guds Rike är i antågande, och det kan inte hejdas, vare sig av Den Onde, politiker eller någon annan. Det bör vi alltid glädjas över och tacka Gud för. Tack, Jesus Kristus, att Du en Dag ska komma tillbaka hit, befria Ditt folk och upprätta Ditt Rike här på jorden. Amen.

1 Comment

  1. Ja en härlig undervisning om bön är det som Kristus har lärt oss. Den innerhåller en djuphet som nästan är ofattlig för oss. en sann bön kan inte avvika från; fader vår bönen, eller tio Guds bud. I dessa två ting har vi en vägledning hur vi kan be och inte be, därför är det viktigt att förstå ; fader vår bönens betydelse.
    Amen! Och Gvd!

Submit a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Translate »

Pin It on Pinterest

Share This